Dagarna går och det känns som evigheter utan dig.. Allt är så typiskt att det ska behöva hända då du är hemma, när du är ledig. De senaste dagarna har blivit händelserika, tills det att man på eftermiddagen/ kvällen får anfall med smärta i mellangärdet.. Troligtvis gallstensanfall.. >_< Hemsk känsla som ingen bör genomlida! Har fått åka in och ut på sjukhuset, för att inte få någon som helst effekt alls!

 

Förövrigt har det spenderats en dag i Linköping med sis, mamma och älsklingen <3 Har även blivit restaurangmiddag med hela kompaniet (familjen, m.f.) Och så får vi inte glömma de timmarna på den "finare" minigolfsbanan som var ett par redigt trevliga timmar i värme och sol! Och grillkvällen som även ägde rum här om dagen med trevligt sällskap! Hoppas dagarna fortsätter som den senaste, utan smärta på kvällar och nätter..

Känner mig nervös och spänd inför allt som kommer och är.. Känner mig lite sådär orolig för Augusti och tiden framåt.. Kanske det inte ens går att lösa? Hur fan gör jag då.. Vet inte ens om jag vill skriva detta här, men hur ska jag annars kunna blicka tillbaka och se vad som hänt och skett om det aldrig nämns..  Hur som helst så tror jag det bästa är att ta en dag i taget och se vart den dagen tar mig. Tänk om alls löser sig perfekt, vad har jag då att oroa mig över? Ne nu ska jag försöka hitta "botmedel" mot alla äkliga små flugor som helt plötsligt börjat dyka upp här överallt i lägenheten.. Sen blir det prommenad med vovvsingarna för att sedan ta mig något att äta och där efter vänta in timmarna tills att älskling slutar och då ska jag åka och hämta henne. Ikväll blir det seriemys, du & jag och våra små pluttar<3 Det ses fram emot!