Känner mig så förbannat osäker, på allt. På livet och allt som hör där till men vad gör jag åt det? Inte ett skit. 

Känner bara för att sommarn kan passera och va över snart, för då vet jag vart jag står. 

Är klar med utbildningen nu, så grattis till mig, jag är färdig undersköterska! Känns fasktisk jävligt bra! Har sommarjobb i sommar, känns väl oxå bra förutom att förlora all tid med charlie <3 Hon är det bästa just nu, det som får mig att se ljust på livet!

 

Det är så sjukt vad saker kan påverka oss som människor. 

 

Det är för mycket nu, känns som om det svämmar över snar.. Har märkt det på de senaste åren att jag klarar inte stressiga perioder bra, jag klarar inte av att ha för mycket måsten, det trycker ner mig och jag kvävs. Just nu är det för mycket. 

 

Vet inte ens vad jag skriver eller om det ens finns någon röd tråd i det hela men jag behöver skriva och egentligen prata, men vem lyssnar på mig? vem vill lyssna på någon?  Alla har blivit så ego, tänker bara på vad man själv har och hur man själv känner, även jag ibland, kan jag erkänna. 

 

Jag vill ha någon eller något där jag kan falla sönder där jag kan släppa allt. Känns oerhört jobbigt just nu, allt och inget! 

 

Hoppas övrgit folk har det fint och njuter av sommarn som knappt börjat!

 

jag är så tacksam för dig Charlie, du ger mig kärlek oavsett vad <3 Du är min dotter och jag din mamma och jag ska göra allt för att vara en bra mamma även om jag har dåliga dagar så ska du veta att jag älskar dig så det gör ont i mig! <3